som ni kanske vet, så har vi färdigställt vår nya CD "de osaligas kapell me gastar - 20 år av uppror & kaos" en skiva vi gör för att högtidlighålla vårt 20-årsjubileum, en & annan av våra vänner förgyllde vår tillvaro genom att dyka upp som gäster, för närmare info om vilka vänner som besökte den vinindränkta "P!P-tOne studio" se bloggen. dessutom har vi under sommaren roat oss, och orat andra me' att spela in lite "revolutionära trudelutter, som vi nu samlar på en anspråkslös liten extra-CD, som vi kallar "nu e're fan i mig nog!!! - NER ME' BORGARNA ÅCK HELA JÄVELSKITEN!!!"...
När lodisar kryper fram ur sina hål.
Och himlen dryper av glödande kol.
När dagen har drunknat i sin kväll.
Då hörs en sång melankolisk och lång...
ifrån DeOsaligasKapell...
DeOsaligasKapell: Denna alkoholstinna och kanske mer än lovligt vänstervridna ensemble har existerat i närmare 15 år i olika konstellationer (enligt nya rön & efterforskningar har det visat sig att det i år 2007 är 20 år), den nuvarande har nio år på den svettiga nacken. Bandet har på grund av diverse onämnbara anledningar legat i träda en tid, men är nu åter redo att inta de intet ont anande tiljorna med sina alkoholstinkande, narkotikabemängda och enlig vissa allt för dystra sånger under sina svart-röda fanor...
Carl, der Kapellmeister, har en förkärlek för svarta sånger och rännstensrock..n..roll, vilket märks i hans skapande, bortsett från att ha skrivet drygt 250 egna lugubra sånger har han genom åren sysslat med översättningar av sina stora förebilder, främst Nick Cave, Tom Waits och Lou Reed men andra har också kommit i fråga med ett mindre antal låtar bl.a Neil Young och Johnny Thunders. Nu handlar det inte om regelrätta översättningar, snarare är det kutym att tolkningarna är mer eller mindre fria. Ibland finns det inte annat än sångens huvudkänsla kvar när kapellmeistern har gjort sitt demoleringsarbete...
Under de många årens lopp har medlemmar kommit och gått, men kärnan har alltid varit densamma, precis som kärleken till poesin och strävan att kombinera olika konstarter med varandra. Bland mycket annat har man varit scenmästare vid ett antal vernissager, musikalisk motor vid poesikvällar och ingått i den kompostmodernistiska multimediagruppen CABROSAK.
Musikaliskt pendlar de mellan diverse olika stilar, från den bordunmättade medeltida Döddansaren till den klassiska visan i Frälst, därefter träs en skevande vals i Månskensvalsen som i nästa ögonblick förvandlas till en riktigt svettig Blues för slaktfärdiga till slut kan de låta allting mynna ut i en gothiska veklagan som Tiden & Rastlösheten. Varhelst bandet än landar rent musikaliskt så kan man alltid vara säker på att höra De osaligas kapell i botten som ett kompostmodernistiskt urverk.
okelidokeli, nu får'e fan i mig va' slut på julhelvetet... alla kalendervideocollagues e' borta så nu kommer de gamla (plus några nya) klippen på kapellet (6 deras sidoprojekt) t'bax igen... väl bekommet//derKapellmeister
Kul att Beqqa e tbx. Vad säger grannarna om ni repar hos strömmingarna, eller går ni ut kanske? Jag tänker inte bli så långvarig på jobbet idag...totalt uttråkad :-( Längtar efter att se er på lördag så det händer ngt skoj!
Online Now!
