Jag har en underbar skara musiker som jag får äran att spela med när tillfälle ges.
Rikard Frohm - Klaviatur, Per Mikaelsson - Trummor, Mikael Emsing - Slagverk, Stefan Sandberg - Bas, Gerhard Stenlund - Trummor, Jörgen Lindberg - Bas, Mattias Eklund - Gitarr, Ulf Edlund - Gitarr, Åsa Mjörndal - Sång, Carolina Miskovsky - Sång
I studion på några av mina inspelningar har jag även haft förmånen att samarbeta med bla Morgan Ågren - Trummor, Mats Öberg - klaviatur, Jonas Knutsson - Saxofon
Influences
Nationalteatern, Pugh, Cornelis Vreesvijk, Magnus Lindberg, David Sandmark, Frans Haraldsen, Erik Aschan, Nanci Griffith, Elvis Costello, Neil Young, Bob Dylan, Uriah Heep, Nasses Dieselknappar, Tom Petty, Simon & Garfunkel, Black Sabbath, Evert Taube, Allan Edwall, Nasty Music. Ume small band, Kylans rock orkester
Startskottet gick 1968.
Sen har det gått av bara farten.
Jag startade min musikaliska bana vid rätt unga år.
Det började med en Pappkartong-gitarr hemma i pojkrummet till Sweets "Ballrom Blitz" och Elvis Costellos "This years model".
När jag gick i typ sexan/sjuan så började jag lira på en "riktig" gitarr, givetvis en nylonsträngad Landola och några år senare blev det Elgitarr.
Vid femton års ålder flyttade jag och min familj till Umeå.
Jag gick på någon skitgymnasieutbildning i Vännäs och det enda som rörde sig innanför mitt pannben var musik.
Förmodligen tyckte mina lärare att jag var ett hopplöst fall som ritade bilder av Iron Maidens "Eddie" så fort jag fick tillgång till papper och pennor.
Jag hade nu börjat spela med ett band som hette Angel.
Vi bodde bokstavligen i replokalen och detta gav resultat.
1989 vann vi en tävling motsvarande Rock-Sm fast för hela norden som hette Band Explosion 89.
Vi vann en resa till Tokyo i Japan och fick lira på ett fullsatt Budokan (ca 19000 pers). Angel låg faktiskt före Europe på Göteborgslistan vid ett tillfälle. En märklig tid.
Året 92 la vi av med några singlar i bagaget.
Texterna hade på slutet varit på Svenska och jag fick ett starkt intresse för Svensk musik.
Pugh Rogefeldt, Nationalteatern, Cornelis lyssnade jag mycket på.
För att krångla till det ytterligare så var jag med i ett band som hette Jonnys Bomb och vi släppte en genuin hårdrocksplatta 92/93 och några år efter släpptes en samlingsplatta med älsklingsbandet Nasses Dieselknappar.
Eftersom jag aldrig blev den "rådjävulskt snabba" sologitarrist jag drömde om att bli, så känns det skönt att kunna få knåpa ihop lite halvschyssta visor istället och få något sagt med jämna mellanrum.
Jag är barnsligt förtjust i gamla mopeder, samlade på "Kojakbilder" när jag var knodd och älskar att fiska men fiskar aldrig.
Till detta bör åxå tilläggas att jag den 13 oktober 2001 blev far till en liten son och det kickar fortfarande allt på jorden.
Hej påre!
Hej din gamle buse, snart är det inspelningsdags! Då ska den oövertäffade intensiteten, prosan, glädjen (och trumsolon) fångas på tejp! He ska bli fantastiskt!
Hej kompis! Eftersom ni e min kompis gör jag reklam för min nya låt Hjärnan kokar som inte är nån direkt höjdare dudet skiter jag i, nu har jag gjort den!
